Missnöjda bolag har störst tillväxt

Publicerad på Affärsvärlden

Att som företagsledning vara tillfreds med sin insats kan vara förödande. Bolag som är nöjda med antalet identifierande affärsmöjligheter har lägre tillväxt än bolag som är missnöjda. Det visar en färsk studie från innovationskonsulterna Googol.

Företagsledningar som är missnöjda med antalet identifierade affärsmöjligheter uppvisar tillväxtsiffror på 9,7 procent de senaste tre åren. Det ska jämföras med bolag som ansåg sig ha nog med idéer. Där var tillväxten bara 2,9 procent.

- Man tycker att det borde vara tvärtom. Att de som anser sig ha tillräckligt många idéer borde ha en högre tillväxt. Undersökningens resultat pekar dock mot att företag som inte har lika många idéer inte heller har samma höga ambitionsnivå. Företag som uttrycker sitt missnöje ställer högre krav på sig själva, säger Daniel Andersson, partner på Googol.

Googol har undersökt 37 slumpvis utvalda företag, sex A-listenoterade och 31 O-listenoterade bolag. Urvalet är för litet för att dra statistiskt säkerställda slutsatser, säger Daniel Andersson, men visar ändå på en tydlig tendens.

Hälften av de A-listenoterade företagen och en fjärdedel av de O-listenoterade företagen anser sig ha svårt att generera tillräckligt med innovativa tillväxtmöjligheter. Och mellan 30 och 40 procent av företagen säger att de inte är bra på att utveckla och bygga upp affärsverksamheter. Det är ett problem. Sverige är kraftigt beroende av basnäringar som skog och verkstad och det krävs att de utvecklas om arbetstillfällen och tillväxt ska kunna skapas.

Uppmärksamheten kring områden som it/telekom och medicinteknik ger sken av att det är där tillväxten skapas, men så är långt ifrån fallet. Många tillämpningar av ny teknik kommer främst till nytta genom effektivisering och utveckling av befintliga sektorer. Värdet på hypade områden som musikverksamhet och musikexport ger på sin höjd 5 miljarder kronor eller en halv procent av Sveriges totala export av varor och tjänster. Därför är det viktigt att få fram så kallade intraprenörer, personer eller grupper av personer, som utvecklar nya affärsidéer inom storföretagen.

- Intraprenören och entreprenören står för samma drivkraft, men utmaningarna och möjligheterna skiljer sig åt. För en intraprenör finns upparbetade kanaler i marknaden, det finns en forsknings- och utvecklingsbudget, det finns tillgång till kringtjänster i form av ekonomi och juridik och det finns ett varumärke man kan rida på, säger Daniel Anderson.

Svårt att göra sig hörd
Svårigheten för en intraprenör är att göra sig hörd i det interna bruset. En affärsidé som genererar tio miljoner kronor i omsättning och en miljon vinst kan vara en succé för en entreprenör, medan det för ett mångmiljardföretag kan tyckas vara en försvinnande liten rörelse som därför inte är värd att satsa på. Det är en av förklaringarna till att nyskapande ofta får för lite uppmärksamhet från företagsledningar.

- Det är viktigt att ha en strategi där företagsledningen lägger fokus på innovation. Det handlar om att ge projektgrupper ett visst mått av autonomi så att de vågar agera entreprenöriellt inom ramen för storföretaget. Då vågar de som arbetar i organisationen ta ut svängarna. En tydlig strategi gör också att man får bättre träffsäkerhet i sitt arbete, säger Daniel Andersson.

Studien visar att de bolag som har en strategi för utveckling av nya affärsmöjligheter har haft en bättre tillväxt än övriga bolag. Över de tre senaste åren har dessa bolag haft en genomsnittlig årlig omsättningstillväxt på 7,8 procent jämfört med övriga bolag som haft en tillväxt på 0,8 procent.

Samtidigt säger nära en femtedel av företagen att de inte har en plan för utveckling av nya affärsmöjligheter.

Sverige är en industrination med många starka företag. En stor del av dessa byggdes upp för hundratalet år sedan. Då kunde utvecklingspar, det vill säga samarbeten mellan företag och staten, bedriva utveckling på en säkrad hemmamarknad. Men den typen av samarbete finns inte i dag. Företagen får i högre grad själva bedriva det innovativa arbetet. Därför blir det viktigt att företag har strategier för innovation.

I USA har företagen kommit längre. Där är det vanligare att de har utvecklat och formulerat tydliga tillväxt- och innovationsstrategier. Företaget 3m nämns ofta som exempel. Bolaget har en tradition av att arbeta med utvecklingsprojekt. Kinneviks skifte till media och telekom är också exempel på ett företag som fångat upp och lyckosamt kommersialiserat nya tillväxtområden. Och det är en central faktor för att nå framgång, enligt Daniel Andersson.

- Svenska företag är duktiga, men de kan bli mycket bättre. Vi tror att det kan komma igenom väldigt många fler innovationer om företagen arbetade mer fokuserat och systematiskt med frågorna, säger han.

Lotta Dinkelspiel, AFV